Ny älskling!

Köpte för ca två veckor sen julklappen till mej själv för i år, en Donna Karan New York väska. Vet att jag tidigare skrivit att jag sku vilja ha en, men tyckt att de var för dyra för min livssituation just nu. Men tänkte om och kom fram till att en märkesväska kan man se som en investering; för att den oftast är klassisk modell (aldrig ur mode), riktigt läder och håller därmed länge och så kan man med gott samvete använda den, för att man arbetat för pengarna. Eller det här i alla fall vad jag intalar mig själv just nu, lite mini ångest har jag haft, men jag anser att jag är värd den och punkt. Jag ska ta hand om den som mitt eget barn och använda den flitigt ännu när jag är 50+. Fast när jag kom på att två av mina klockor är dyrare så var den inte så hemskt dyr ändå, haha. Okej, nog tjatat om väskan, men jag älskar den redan. Har tyvärr inte haft chans att använda den ännu, men det kommer. Jag förstår att jag ibland framstår som något av en märkessnobb, men svaret är väl att när jag har pengar vill jag satsa dem rätt. På kvalité;  saker som håller och är fina. Men priset avgör ingenting, HM kan vara lika fint som dyrare märken som Tommy Hilfiger. Det handlar ju bara om yta, vem vi vill visa att vi är utåt och inuti. Kläder och accessoarer av olika märken, dyrt som billigt är ju bara något som visar vår status. Jag är inte rik och låtsas inte vara det heller, jag är stolt medelklass. Jag lever på studiestöd, studielån och de pengar jag jobbar ihop, men jag väljer vad jag köper och så är det. Vi kan alla visa något på utsida som inte finns; fast yta ser man igenom och fejk är inte fint, det är min sanning i alla fall. Här några bilder på min baby.

Advent

Hej och glad lilla jul lite i efterskott. Är direkt ingen jul-människa ; konstigt jag vet, så här firades ingenting i går. Jaa lite spetsad glögg drack jag nog och så var det bara häng med min man. Verkar nog som att de flesta gillar julen jättemycket, men jag tycker det bara är massa stress och att göra av med pengar och funderande över vad folk vill ha i julklapp, vart tog det roliga och mysiga vägen? Det försvann säkert i samma stund då jag fick veta att jultomten inte är på riktigt och att det är föräldrarna som köper julklapparna. Sen förstår jag inte hela julpynts grejen riktigt, sätta en massa tid på att pynta, dona och fixa och sedan ta bort allt igen om nån vecka. Och då har man ju redan fått ont i ögonen av att se på alla tomtar, barrande granar och röda grejer. Äh men nu ska jag inte gnälla över de flestas favorit högtid, ska själv ändå spendera julaftonen på jobb, för att jag själv valt det. Och förövrigt är jag medveten om att jag borde blogga mera, men inspirationen finns inte riktigt. Veckan som gått har varit bra, trivs jättebra på praktiken; hade mellanvärdering och fick bra feedback, sjukt bara att redan halva praktiken har gått. Kan faktiskt kanske se mig själv jobba på en kirurgisk avdelning i framtiden. Annars så har jag tränat, fotat, shoppat lite, tagit hepatit-vaccin nr. 2 och hängt hemma. Tar massor av foton hela tiden som jag tänker lägga upp här, men blir aldrig av, ska försöka förbättra mig där. I går bakade jag skinkpaj och så åt vi massor med karkki och chips, det bästa med lördagar att man kan äta vad man vill. Jag är en obotlig sockerråtta och har alltid varit det, så försöker hålla mig till att äta godis bara på lördagar. Ibland lyckas det och ibland inte. Den bästa medicinen mot t.ex. mensvärk som alla kvinnor säkert vet är ju choklad så vad gör man? Men såklart åt vi inget julgodis, utan vanligt lösgodis och jelly beans (vilket alltid påminner mig om Ina, har då ingen aning varför). Som avslut på detta oändligt långa inlägg vill jag att veckan som kommer ska gå snabbt, då jag hela nästa helg ska besöka Ina i Helsingfors (jo, ska försöka att inte betee mig så hemskt turistigt, haha). Nu tänkte jag gå ut i regnet på långlänk och sedan står städning på schemat, bra söndagsaktiviteter. Här kommer ännu lite bilder av det som fick följa med mig hem från stan i går och såklart dagens låt. Ha en bra första advent :)

Gårdagens facelook

Fixar nästan aldrig håret nuförtiden, så ni kan ju gissa hur länge det här enkla tog.

Sjal, vantar, halsband och armband; allt från Stockmann

Hjärta Pieces och armband Snö of sweden

Kesämopo

Faan kan inte sluta skratta, lover er en rolig kväll om ni lyssnar på den här låten. Snart blir det kräftor och lite alkohol (jag har tjuvstartat, heh) hos Janina och Steffo :) Och joo vi e medvetna om att kräftsäsongen är över för länge sen, men man kan ju inte vara som alla andra. Have a great night :)!

Att stå på sig

Dagens inlägg kommer att handla om en av mina svagheter. Efter ganska många år som studerande inom vårdbranschen har jag insett att varje arbetsplats har minst en bitch; en jävla kärring (precis vad alla tänker). Dom finns säkert inom alla branscher, men speciellt inom min bransch som är väldigt kvinnodominerad förekommer det mera tydligt. Kärringen är ofta i medelåldern, missnöjd och klagar så mycket och ofta hon hinner. Enligt min mening skulle det mest rätta vara att tvinga henne att byta jobb; eftersom hon är så trött på det hon gör att att hennes roligaste hobby har blivit att pina studerande och vikarier. Denna person är någon man märker ganska snabbt och lär sig att inte trampa på hennes tår, för då hamnar du ännu längre ner i skiten av förnedring och krossad självkänsla. Min svaghet är att jag i dag faktiskt insett att jag inte har tillräckligt skinn på näsan för att överleva i den här branschen. Eftersom jag enda från liten varit osäker, försiktig, rädd att förlora, rädd att gör misstag, skapa besvikelse och att bli sviken. Jag tar saker på allvar, personligt och mår sedan dåligt. Och som jag tidigare nämnt så på de flesta arbetsplatser inom vården jobbar endast kvinnor och då förekommer tyvärr mycket skitprat bakom ryggen, missnöje, mobbning och utfrysning. Så det skulle nog vara bra om det på varje arbetsplats fanns minst en man, för att skapa lite balans i all feminitet. Så i dag har jag nu bestämt mig för att jag  inte skall ta mera skit, inte lägga mer energi på dessa människor som får mig att må dåligt. Utan i stället lyfta huvudet högre och visa er att jag kan och att jag en dag kom längre än ni kunde tro. (Detta inlägg är inte på något sätt riktad till någon speciell arbetsplats eller praktikplats jag haft, endast en åsikt om vårdbranschen överlag, på vissa platser trivs man och vissa inte lika bra tyvärr.)

Tomt

Har ingenting att skriva så tänker inte försöka, för då blir det bara rådd. Men hoppas ni har det bra och orkar stå ut med mitt icke existerande bloggande en tid till, tills jag grävt fram inspirationen igen, var nu den har gömt sig? Kan ju iaf dela med mig av att jag i dag är tacksam för att jag har mina fina tjejer; ni är verkligen guld värda. Det är så konstigt att det egentligen blev vi fem; Dyddan, Jessica, Ina, Janina och jag. Men än håller vi ihop i vått och torrt. De tar alla verkligen fram mina bästa, men tyvärr ibland också sämsta sidor. Fast jag tycker det är det man har vänner för; så man kan vara sig själv till 100%, man kan vara ärlig, vara arg, skratta och gråta tillsammans. För vad än du gör kan du lita på att de  kommer att finnas där och älska dej ovillkorligt och utan krav. Det är verkligen äkta vänskap. Tyvärr är jag för lat för att leta upp en bild, finns typ flera 100 på mitt fina gäng, så delar i stället med mej av en låt som bara är så vi :)

Fast

Kan inte sluta lyssna på den här låten, den är bara såå jävla bra. I går gjorde jag också min första tatuering, alltså jag tatuerade, funderar nu om det skulle vara något att satsa på? roligt som faan, men skit svårt. Men skulle troligen inte passa mig då jag klåpar så mycket. Dyddan blev offret, fast den är långt i från färdi. Hon har bestämt att hennes ena ben ska bli en yearbook där alla får tatuera något, så nu sitter min autograf fint där och då bär hon ju alltid mej med sig, för troligen slipper hon mej aldrig ändå. We rock this world, you know saltgurka! H/Bananachili (inside från länge sen så ni behöver inte förstå) :D

Torsdags coctail

Nu sitter jag här hos Dyddan och dricker min vanliga torsdags coctail. Och så vill jag tillägga att ''I have a black belt in life, so go home to your ugly wife''! Borde inte blogga då man druckit en halv kopp med glögg och resten kossu, thanks Jessica, haha. Have a good night :)

Syndat

God morgon! I alla fall härifrån då jag fortfarande inte orkat stiga upp från sängen. Fast jag varit vaken sen 7; piss på en ledig dag att inte kunna sova ens lite längre då jag somnade typ 2 i natt. Aja nog om det. Måste bara få bekänna mina synder. Så här kommer det; jag har shoppat och ångrar ingenting, haha. Nej, men hade lovat mig själv att försöka att inte köpa nya kläder eller accessoarer innan nästa år; det enda jag köpt sen september är en resväska och en tisha. Men i går så låg bara lönen där på kontot helt orörd och jag surfade runt lite, men alla saker är behövliga, kan jag i alla fall påstå. Jag gör nog mitt för den här världen jag med; har ett fadderbarn i Sri Lanka, köpt rosa bandet detta år igen, skänker pengar till Röda korset och skänker bort och säljer vidare saker jag inte behöver. Så att jag nu köpt en till klocka, en ring (båda på rea) och en väska jag länge velat ha, är väl inte hela världen? Man lever bara en gång och ska alla pengar sparas får man ju inget kul från dem. Fast en sak till har jag bestämt; att från och med nu är inget mer impulsshoppande tillåtet. Alla saker jag köper ska vara noggrant igenom tänkta och alla liksom blend in i med resten av min garderob. För annars står man där igen om några månader och rensar och funderar; vad fan tänkte jag med den här tröjan då? Nej nu måste jag aktivera mig, ska träna lite, äta lunch och sen springa i väg till gymmet med Jessica. Dagens låt får bli av ett gammalt favorit band, enjoy :)!