Fick en förfrågan att berätta om vår förlovning. Finns egentligen inte så mycket att berätta tyvärr, det var enkelt och inte mycket romantiskt, sådär typiskt mej och Jesse, simpelt och lätt och slätt liksom. Inte vet jag riktigt vad jag ska skriva, eftersom jag inte är så traditionell så var det jag som frågade, han visste ingenting innan. Visst har det diskuterats några gånger på de senaste åren, men vi båda har känt att det varit lite onödigt. Man är ju ändå tillsammans, ring eller inte. Men nu så hade jag igen på den senaste tiden funderat att varför inte? Nu kändes det bara rätt att göra, för alla gör sina misstag och det här var mitt sätt att visa att det är Jesse som har mitt hjärta. Troligen kommer vi att gifta oss någongång i framtiden, det får tiden utvisa. För vissa betyder ju att förlova sig att man måste gifta sig helst inom en viss tid, men som sagt det tycker jag är upp till var och en. Nu är ringen för det mesta på plats på mitt vänstra ringfinger och jag kan inte annat än att nu och då stanna upp och bara beundra den. För den betyder för mej hoppeligen evig kärlek och att få spendera mitt liv med den man jag älskar mest.
Korn har jag alltid gillat och Skrillex är en av mina nya favoriter. Den här låten är bara så bra att man bara vill lyssna på den om och om igen utan slut, och en fet träningslåt, vill bara träna benen av mej. Kärlek i musik alltså, kan det bli bättre? :)
God morgon! I dag e jag ledig och har varit vaken i redan 1,5 timme, typiskt. Men gick och sova redan före 22 så får väl skylla mej själv. Tycker dock att det e bättre att vakna tidigare än att sova bort halva dagen för man får ju så mycket mera gjort. Nåjaa, hittills har jag bara fått i mej frukosten, men nu ska min nya kamera installeras (såå ni äntligen kan börja få lite bilder att titta på) och sen står studier och träning på schemat. I dag är också planerna att fara med Jessica till ekotori och ikea och kolla lite möbler och annat grejs till huset. I går hämtade jag också hem ett paket från jotex med kuddöverdrag och kökshanddukar. Ni får se sakerna i sin helhet när det är på rätt plats om ca en månad, men en liten sneak peak ger jag er. Dagens låt får kent stå för (ovanligt här?). Ibland har jag tänkt att deras låtar och iaf deras videon är typ som att gå in i huvudet på en schizofren person, förstår inte varifrån man kan få alla orginella och konstiga idéer. Ha en bra dag och hoppas ni inte blåser bort för iaf här är det någon form av snöstorm.
Fick frågan i går om hur det nu känns att Jesse köpt ett hus och att vi därför då ska bli sambon. Hade inte riktigt tänkt på det så mycket tidigare, har bara antagit att det kommer att bli bra. Ska förklara vår bakgrund lite kort så kanske ni förstår bättre. I maj detta år har vi varit tillsammans i 7 år, och nu förlovade i 1 månad. Vi blev alltså tillsammans på slutet av 7:an då jag var 14 och Jesse 13 år, så bara barn. I högstadiet hängde vi ju ihop som man gör då, hos varandras föräldrar och hos kompisar. Sen kom yrkkis, jag flyttade till Ekenäs och Jesse till Pargas. Vi har alltså alltid haft ett distansförhållande då vi träffats på helger och lov och det är vi vana med. Vi gick båda ut yrkesskolan i juni 2010, Jesse for in i milin i juli och den hösten flyttade jag till Åbo och började studera där. Så sommaren 2011 var den första gången vi bodde tillsammans mest, då bodde jag hemma hos Jesses föräldrar. Och fast man älskar någon mest av allt osv så faan vad jobbigt det kan vara. Tillsist börjde allt med att bo där irritera mej, så då det blev för jobbigt stack jag hem till Åbo någon dag och kom sedan tillbaka med laddade nerver igen. Men då jag flyttar till Kimito i sommar har jag inte längre en lägenhet där jag kan vara helt ensam och göra som jag vill, ingen egen plats att fly till då det känns jobbigt. Men det är ju helt annat att bo tillsammans i ett stort hus än att vara i en etta eller att trängas ihop i ett pojkrum. Dock är jag säkert ingen lätt flickvän, för jag är envis, har dåliga nerver och faan får man om man gör mej arg. Jag vet hur jag vill ha saker och är ganska dålig på kompromisser, men alla människor har ju sina bra och dåliga sidor och det måste man kunna acceptera. Här i slutet en liten kliché och äckligt romantisk förklaring, haha. För Jesse är ju endå min trygga plats, dit jag kommer hem liksom. Då jag var mindre så var det pappas famn som var min trygga plats, där inget dåligt och farligt i världen kunde röra en. Nu har jag blivit äldre och nu är Jesse min trygga famn, men pappa kommer ändå alltid vara den jag går till om allt annat skiter sig, för ens pappa är den mannen som man kan lita på till 200% och i mitt fall vet jag att fast jag gjort fel eller fuckat upp allt så kommer pappa alltid att ta i mot mej och trösta mej, för som dotter hur gammal man än blir så kan man aldrig bli något annat än pappas lilla flicka, så ser jag i alla fall det. Det sägs ju också att en kvinna söker (kanske helt omedvetet?) en pojkvän/man som påminner om hennes pappa. I mitt fall är det många saker som är skrämmande lika med Jesse och Pappa, haha. Så att bli sambo med den människa som jag känner bäst och som känner mej bäst borde väl inte bli något stort problem? Nog kommer det gå bra, men ska inte ljuga, för rädd är jag.
Det här är ett förinställt inlägg, för nu ligger jag hoppeligen ännu och sover efter nattskiftet. Hoppas ni inte blev allt för trötta på mitt gnäll angående inlägget igår. Men min blogg handlar om mitt liv och det som händer i det och alla dagar är tyvärr inte positiva, glada dagar. Nu har jag väl inte egentligen så mycket intressant att berätta, så ni får dagens låt, ha en bra dag :)
Nu tänker jag spy ut lite ilska över er, så passar det inte med negativitet så ska ni inte läsa det här inlägget. Hade ju faktsikt väntat på att skolan skulle börja igen, men tack som faan, det tar jag tillbaka. Infon i dag som var enda skoldagen den här veckan handlade om en kurs som vi nästa vecka börjar tillsammans med socionomerna och i fredag ska en skriftlig uppgift på 2000 ord (är inte sidor lättare?) om transkuturell vård vara inlämnad, men bara för att Novia är som dom är så ska dom göra allt 100 gånger mera invecklat så här kommer det; allt ska vara på engelska. Och jag suger på engelska och arbetet blir ju faan dubbelt mera om man först måste söka litteratur som dessutom allt var utlånat från bibban och vetenskapliga artiklar (vet ni vad det betyder? evidensbaserade artiklar med sjukt jobbiga kriterier osv, who the fuck cares?) och sedan översätta allt osv och jag har inte ens förstått uppgiften. Jaa men fattar heller inte varför kursen går på engelska, okej bra att öva men vi hade just engelska kursen och alla invandrare och utlänningar som ska vårdas kan ju heller inte svenska, finska eller engelska så då måste man endå använda tolk... Och ja, jag vill studera, men väntar redan till nästa pratik som börjar om 4 veckor, men före det 4 veckor grupparbeten, 1 vecka på engelska och uppgifter man inte ens förstår. Dessutom fick jag i dag en betalningspåminnelse på en räkning jag redan betalat, försöker ringa, men samtalet går till Helsingfors och inte Åbo, gaah borde inte blogga då är såhär frustrerad på världen. Och i natt ska jag jobba och mitt tidsperspektiv är helt fucked up då jobbade natt hela helgen, trodde seriöst det var kväll i dag på morgonen. Lite engelska fick jag ju in här, men kan typ bara fula ord och sjunga det kan jag, men alla svåra grejjer skiter sig, men man kan ju bara göra sitt bästa. I morgon börjar jag på uppgiften, måste börja och hoppas att morgondagen inte blir en pissdag som den här. Thank you soooo much för att jag fick ut min ilska om någon orkat läsa hit, Slipknot får stå för dagens låt för de passar crapfiilisen, haha :)
Den nya är bara där uppe i örat, inget mera spännande. Men blev lite jännä att laga flera, igen. Den i näsan måsta jag ta bort då den blev så inflammerad (trots bar hygien och skötsel) och den i naveln samma sak, tydligen är min kropp bra på att stöta bort dom bara. Först kändes det helt naket att inte ha dom, den i naveln hann jag bara ha i ca 2 månader, men var ganska sjuk och i vägen mest hela tiden, men kanske d blir en nu nångång? Får se, men nästa projekt blir nog en tatuering, har en del idéer färdigt redan. Ha en bra fortsatt dag :)
God morgon! Var på 3 Doors Downs keikka i går i Helsingfors och fyyfaan vad den va bra. Dom spela såklart både nya och gamla låtar och helt ärligt så hade jag int hört så många av dom nya låtarna. Men man måst ju int kuna sjunga med i alla sånger heller och det va endå helt superbra fiilis. Men nog märker man att finländare int riktigt kan släppa lös och bara ha roligt, fast mot slute blev det mera livat. Och när dom spela Kryptonite som e en av deras kändaste låtar och också en av mina favoriter så blev alla i hela Jäähallin typ helt galna. Publiken va annars jätteblandad med olika människor och också myki äldre personer, men sen så starta deras band också när dom va bara 15 år så såklart dom har äldre fans också. Ha nu fått några nya favoritlåtar från deras nyaste album ''Time of my life'', dom får ni lyssna på här under. Har tyvärr inga bilder från keikkan då min telefonkamera int riktigt tar någo bra bilder, men nästa gång dom kommer hit så då SKA ja va där och kanske ha smugglat in en kamera, haha. I dag blir det ett besök till Nyland och sen nattjobb hela helgen. Ska bli roligt och träffa guddottern Emelie som ja int ha sett sen i december och hennes lillebror som snart blir 1 ha säkert växt lite sen dess. Sen ska jag till Malin och få se hennes lilla pojke, blir en barnfylld dag i dag. Och jaa, praktiken blev godkänd med jättepositiv feedback, man tackar :) så jag belöna mej själv med en piercing, kan ni gissa var?
Blir så glad varje gång jag får någon fin kommentar av er. Ni som läser bloggen är väl inte så många, men är så roligt varje gång jag loggar in och ser att någon kommenterat, med spänning och dunkande puls klickar jag fram kommentaren och får sedan er åsikt. Så nu vill jag höra, vad tycker ni om huset? :)
Brukar inte tycka speciellt mycket om måndagar, men i dag är jag faktiskt glad. För i dag är det endast 4 praktikdagar kvar, på torsdag blir det 3 doors down och sen igen helg. Nu hinner jag inte skriva mer, måste iväg till bussen mot Åbo. Ha en bra dag :)
Tjolahopp! Hoppas ni alla mår bra och fått en bra start på helgen (som tyvärr är lika fort slut som den just dök upp, vilken idiot har bestämt att helgen är bara 2 dagar?). Vill inte sprida negativitet, men vaknade i dag 5.15 och gick glad och nöjd till praktiken frivilligt på en lördag, utan lön. Nånej, trodde nån mej där? glad och nöjd var jag fan inte, hade skitsvårt att stiga upp (att tänka på att det är lördag, får träffa Jesse i dag eller att det bara var 5 dagar kvar av praktiken hjälpte inte) så resultatet blev att stiga upp 15 minuter före jag som senast måste gå hemifrån och med andan i halsen komma instörtande på avdelningen prick kl. 7. Men jag hann i tid, dessutom är det skitirriterande att alla klockor överallt är olika. Måste man börja ringa fröken ur varje gång man vill veta vad klockan är? Förövrigt har jag idag konstaterat att jag är ganska bra på att blanda antibiotika, förklara saker jag inte hade en aning om att jag visste och att jag inte ska dricka energidricka för att jag häller ut hälften över antingen golv eller bord. Så det var väl min dag hittills i korthet, nu skulle jag redan vara färdig för att gå och sova? Men faan, rubriken handlade ju inte alls om det jag babblat om hittills, haha. Jaa, jag har till min förskräckelse fastnat i mjukiskläder. Till och med Jesse har nu konstaterat att ''det är länge sen du hade jeans'' (han har väl aldrig påpekat mina kläder tidigare?). Vem orkar bryr sig då det är kallt och min familj och pojkvän älskar väl mej såväl i muschubyxor som i jeans. Men när skolan börjar ska jag börja bry mej igen, typ. I dag blir det nyktert, faan vad skönt, har varit bakis nu två söndagar i rad och man kan väl säga att det inte är min favorit hobby direkt. Nu visste ni nog det intressantaste ur mitt liv igen, haha. Ha en skön lördag :)
Det här kommer bli ett ganska långt, mycket personligt och kanske lite råddigt inlägg, så hoppas ni orkar läsa. Självförtroende och självkänsla är ju något som vi alla blivit tilldelade i olika stora mängder. Min mängd av någondera har aldrig varit så stor. Jag var redan som barn ganska osäker, blyg och tillbakadragen vilket alla i någon mån har följt med mej in i vuxenlivet. Nu vill jag bara säga att det är okej att vara osäker, rädd och blyg. Blir alltid så arg inuti när jag ser alla tonårstidningar som tutar ut ''så här höjer du din självkänsla, bättre självförtroende NU osv. Jo, jag fattar deras poäng, men tror ändå att självförtroende är något man måste bygga upp själv, med sina egna metoder. För mej har aldrig att stå och glo i spegeln och säga ''du är bra, jag älskar mej själv'' riktigt fungerat (är det ditt sätt så fortsätt med det..). För då hånskrattar nog då den Diane som stirrar tillbaka. Med att lära känna sig själv kommer också mera självförtroende. Jag har i mitt liv mått riktigt psyksikt dåligt tre gånger; en i tonåren, då jag gick i yrkkis och då jag flyttade till Åbo för 1,5 år sedan. Men varje gång jag fallit så har jag tagit mej upp igen och det har fått mej att växa som person och därmed också gett mej mera självförtroende. Det jag vill ha sagt är alltså; kom ihåg att alla har inte bara bra dagar, det är helt tillåtet att vara ledsen och arg och våga ta steget ut och falla, fast du känner dej rädd och det innebär ångest och osäkerhet, så kommer du att växa och att må dåligt kan alltid efteråt bli en positiv erfarenhet om man svänger det så. Det är viktigt att kunna visa känslor, också negativa sådana. Om jag är ledsen eller arg försöker jag oftast inte dölja det med ett fejkat leende, för tyvärr syns det igenom hur man egentligen mår. Och varför ljuga? Börja istället vara mera ärlig mot andra och fram för allt dej själv och våga visa vad du känner där inne istället för det som förväntas av dej!
I dag har mitt självförtroende växt och jag känner mej själv bättre än tidigare, men visst kommer den där osäkra och rädda personen i fel situationer fram ibland och då vill jag bara trycka in den i ett hörn och säga att här bestämmer jag. För vem du än frågar, så är det du som känner dej själv bäst och därför du som har de bästa svaren. Här ännu en låt som avslut som beskriver att våga vara osäker ganska bra; av Avril som höll min hand genom mina tonår (den här låten är ny, men hennes äldre låtar är de jag har närmast mitt teini-hjärta). Alla gånger det kändes riktigt jobbigt var det henne som jag lyssnade på och så fick musiken mej att må bättre. Visst har jag fina vänner och en familj som stöd i mitt liv, men är man bra på att låsa in känslor och slänga bort nyckeln så har i allafall musiken alltid hjälpt mej. Det är väl ett sätt att lägga över sina problem på något annat och fly in i en egen värld. Ni får väl tolka den här råddiga texten som ni vill, men hoppas ni förstår vad jag vill få fram; våga vara osäker och trampar någon på dej så stig upp igen, det var inte du som stod i vägen, utan de som försökte trycka ner fel person!
Tja! Förut hatade jag bandet Maskinen; tyckte deras låt ''alla som inte dansar'' var det hemskaste som fanns, men nu hatar jag dem fan ännu mer, men på ett positivt sätt. För i dag kan jag lyssna på dem, mina favoriter till obligatorisk fuldans (hoppandes runt i lägenheten med viftande armar och ben och lite fula miner) är faktiskt deras låtar ''pengar'' och ''nu krossa alla fönster''. Deras texter har liksom ingen logik, men det börja rycka i dansfoten var än nån av dessa låtar spelas. Och för att ännu uttrycka min hatkärlek, så har just krossa alla fönster spelats i mitt huvud hela tiden i två dagar, trött på den? jo, en aning, men fortfarande spelas den i mina lurar, dock i hopp om att den snart vill lämna mitt huvud. Det här blev nu ett musikinriktat inlägg, och hej, om bara 1 vecka står jag med Dyddan och Jassu i Jäähallin i Helsingfors och rockar till 3 Doors Down :)! Bara så att det blir tydligt så kollar jag aldrig på hela videon av de låtar jag lägger in (ser bara att de fungerar, rätt låt osv) så ursäkta om jag någongång publicerat nåt väldigt härskt eller opassande. Har ni någon låt som alltid får er att vilja dansa?
Gokväll! Har kvällstur i morgon, så här sitter jag ännu och glor. Är så besviken så har inte kunnat gå och lägga mej ännu. Hade bjudit på ett stort matbord + 6 stolar på huuto.net, som sku ha varit helt perfekt till vårt vardagsrum. Eftersom jag har en så stor familj och Jesse en ganska normalstor familj så behövs det mycket rum om alla ska komma och hälsa på eller på mat. Så det här bordet sku ha varit perfekt och passat jättebra in där, dessutom till en bråkdel av nytt pris, men fick det ju såklart inte. Nåjaa det kommer säkert flera bord och huvudsaken är nu att vi först får ett litet matbord i köket. Har på senaste tiden tydligen blivit helt besatt av inredning, är fan en av de få saker som snurrar i huvudet. Men kanske det blir så när man håller på och inreder sitt hem? Huset får vi egentligen först i början av mars, men vardagsrummet och kökets textiler har jag ganska långt planerat redan, är jag dum eller? Var där på söndagen och tog massor med bilder, men tyvärr är de på Jesses kamera; ska lägga in dom i helgen om ni vill se? Kommer säkert bli en massa inrednings och hus prat här framöver, men jag tycker att ni måste ju också få vara med och se vårt projekt och så blir det ett sätt för mej att ha det sparat. Vi har nu annars gjort en kompromiss om sofforna jag nämnde tidigare, det blir inte vitt, utan ljusbrunt, om jag är skeptisk? Njaa, en aning, men det får duga. Man måste ju tänka på att vitt är svårt att hålla rent och att vi om några år kanske har en spyende baby och sedan ännu framöver en unge med smutsiga händer osv. (jo, jag säger unge, ser inget fult i det, barn sku vara mera korrekt eller?) Här kommer ännu några bilder på det jag just klickade hem från jotex, men min mans ord ''försök spara pengar'' ekar nog lite i öronen, haha. Nu ropar sängen på mej, godnatt :)
Tycker måndagar är bra av endast den anledningen att en ny vecka börjar. Och eftersom jag hade krabbis i går så är jag fortfarande i dag skittrött och fan vad det tog emot när klockan ringde lite över 5, börjar nog bli lite gammal? Har under dagen klåpat med det ena och det andra här på praktiken, men inget värre som tur. Nu är det bara 9 dagar kvar och sen börjar skolan igen. Ska faktiskt bli skönt att efter sammanlagt 3 månader av praktik få sätta sig på en stol och bara ta in det som lärarna säger och anteckna. Visst, det har varit jätteroligt med praktik och har lärt mej massor. Men då jullovet emellan praktikerna fylldes av jobb och inte så mycket ledig tid, så hann inte batterierna riktigt laddas ordentligt. I veckan har jag också planerat att eventuellt köpa en ny kamera, så då får ni se lite mera bilder. Äh nu ska jag inte jåmssa så mycket mer, utan ni får ha en bra fortsatt dag :)
Tja! Mådde helt bra i morse, vaknade med bara nackspärr, en sjuk höft och en lätt huvudvärk. Men nu så beslöt sig Herr Baksmälla att komma på besök, och kan bara säga att fuck you! Han sku kunna hitta på något roligare än att plåga mej, som att typ visa sin åsikt med att gå och rösta i presidentvalet eller nåt annat viktigt. Äh, skämtosido jag vet att det är mitt eget fel att jag mår dåligt, så det behöver ni inte påpeka. Synd att Fru Alkohol och Herr Fylla bara är roliga under tiden när hon dricks och han kommer på besök, men nästa dag får man fan betala. Då blir hon en bitch och kallar in Herr Baksmälla i stället och han är ingen man gärna vill träffa. Nej nu ska jag sluta tycka synd om mej själv och släpa mej till duschen och sen iväg till vårt nyblivna hus och titta lite (eller Jesses är det ju egentligen). Hoppas ni inte har krapula och om ni har så hoppas ni mår sämre än jag, haha ;)
Hello! Nu ska jag och smaka lite alkohol med gänget och fira Inas 21-års dag som var för typ en månad sen, men alltid något ;) får se hur länge jag orkar, då steg upp 5.20 och varit på praktik hela dagen. Hain' en kul kväll :)
