Tidsoptimist

Har alltid haft en ganska dålig ovana med att komma i sista minuten eller försenat. Hatar egentligen det där med att springa med hjärtat i halsgropen halva vägen för att hinna komma typ sist ändå. Men ibland har jag bättre perioder då jag är väldigt i tid, fast oftast är det inte så. Är väl helt enkelt en tidsoptimist som alltid tror att jag har mera tid än vad egentligen är sanningen. För att nämna t.ex. gårdagens opponentberättelse. Hade ju hela dagen ledig och det enda jag måste ha gjort tills i dag var den. Började smått, men så tog tröttheten och slöhjärnan över då kvällen kom och det lockade sen mera att gå och sova än att skriva klart. I morse då jag skulle ha fått sova till minst kl. 10 så var jag ju tvungen att stiga upp kl. 8 (efter otaliga gånger av snoozande) bara för att jag inte orkade rycka upp mej i går.  Men nu är berättelsen inlämnad och jag borde egentligen inte sitta här och blogga utan göra mej klar för avfärd till skolan. Så dagens klädsel får bli jumppabyxor och huppare då jag inte orkar (eller hinner) byta kläder. Men nu måste jag faktiskt lyfta arslet från soffan (tror nog att dagens väder påverkar mycket på att känna sig så slö?), ha en bra dag :)!